Jag och Moa prickade in sommarens blåsigaste dag för en tur till Marstrand. Vattnet utanför Marstrand är som bekant en riktig skvalpgryta. Vågorna pratade mer Atlant-språk är västkustska. Och Indigo svarade lugnt på traditionellt kosterspråk. Vägen hem var det snabbaste båten har gått hittills med mig ombord. Och det med bottenrevat. Dessvärre ingen logg... Moa myste - och verkar uppskatta samma sorts segling som jag.
Sommaren avslutades som bilden visar, ensam i båten när de sista skälvande minuterna av värme hälldes ut den 21:e oktober.En återknytning till strulet med loggen - efter att ha skickat hela loggen till verkstad, konstaterades det att elektronikboxen pajat efter en ström-pik. De skickade med en ny på garantin. I med grejern och testa - och jo, nu fungerade lodet! ...Men inte hastighetsmätaren. Ur med grejerna igen, och hastigheten går upp när jag snurrar på givaren. Det var väl en lämpligt placerad havstulpan som var ivägen. För övrigt har jag sett att givaren alltid har varit full med havstulpaner när jag tittat på den - den får nog plockas ur rutinmässigt. Vi får fixa en vettig vattenavrinning, så inte stuvutrymmet blir blött varje gång man tar ur givaren.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar